Varför alla muskeltester egentligen borde vara starka

I alla muskler finns det olika former av mätorgan (mekanoreceptorer). De som sitter inne i muskelns centrala delar heter muskelspolar. De fungerar som en slags ”termometer” som hela tiden mäter muskelns längd, kraft och rörelsehastighet.
Om du håller en låda med äpplen i handen och sedan lägger ner ytterligare ett äpple kommer den ökade tyngden göra att muskeln får mera kraft.
Muskelspolarna reagerar när de sträcks. När de blir längre skickar de snabbt ett ökande antal nervimpulser från muskeln in till ryggmärken (sensoriska Ia och II nerver).
Väl där kopplas nervimpulserna om till de nerver som kan ge muskeln mera kraft (motorisk efferent alpha-nerv). De stora motoriska nerverna i ryggmärgen skickar nu tillbaka ett ökat antal nervimpulser till muskelfibrerna som får mera kraft (fler nervimpulser per sekund och fler motoriska enheter kopplas in).

Om en muskel nu får mera kraft av ökad belastning... då borde väl alla muskler också bli starkare när man gör en muskeltest?
Intressant nog är det inte så.
En del muskler får mera kraft, medan andra snarare blir kraftlösare och svagare ju mera tyngd och belastning som vi lägger i muskeltesten.

Inom manuell kinesiologi märker vi att ett snabbt och kraftfullt tryck på den kroppsdel där muskelns ena fäste sitter (trycket görs längst ut på underarmen när vi testar biceps-muskeln) snarare gör att vi missar en eventuell svaghet (inhibition) i muskeltesten. Genom att trycka snabbt och hårt i en test utlöser vi en s.k. streckreflex och muskeln kan felaktigt tolkas som starkare (exciterad eller hyperexciterad/överspänd) än vad den egentligen är.
En korrekt muskeltest ska alltså försöka att inte utlösa en streckreflex, utan långsamt och mjukt öka trycket i testen. Detta oavsett om muskeltesten görs på muskler på hals/nacke, armar, ben, händer, fötter.
När man gör en sådan muskeltest ska det kännas som att under 3-4 sekunder mjukt och steglöst vrida upp en volymkontroll på en apparat.
Denna mjukt och steglöst ökande test kallas för intensifierad muskeltest.


Referens och Källa: Tekniken och begreppet "Intensifierad muskeltest" kommer från Mac Pompeius Wolontis, Kinesiologi.se, Sverige.

Muskeltest och Neuromuskulär test inom kinesiologi

1. Testposition
Muskeln är förkortad i testpositionen, muskelns senfästen är nära varandra.
Från denna position utförs muskeltesten i riktningen mot att sträcka ut muskeln.
Klienten strävar hela tiden att bibehålla muskelns kontraktion (sammandragning i det korta läget).


2. Testens riktning
Muskeltestens riktning görs alltid från testpositionen i riktning mot slutläget.
Terapeuten/testaren trycker gradvis lite hårdare och hårdare i muskeltestningens riktning.
Trycket från början är inte mer än ett hekto, under loppet av 3 sekunder ökas trycket till 1-2 kg.
Klienten/personen strävar efter att hålla kvar i testpositionen genom att gradvis öka muskelns kraft för att möta testarens ökande tryck.

3. Slutläge
Muskeln är förlängd i slutläget, muskelns senfästen är långt ifrån varandra.
Från slutläget påbörjas muskelns egentliga fysiska arbete.


Statisk muskeltest
Den statiska muskeltesten är ”den klassiska muskeltesten” från Manual Muscle Testing.
En statisk muskeltest görs alltid bara i en position, utan föregående arbete.
Den statiska muskeltesten bedömer muskelns förmåga att bibehålla ett förkortat läge när testaren trycker i motsatt riktning.

Gör en intensifierad test, där trycket gradvis ökas, från mycket lätt till hårdare.

Den statiska muskeltesten kan visa tre svar:
I Inhibition / “Svag”
E Excitation / “Stark”
H Hyperexcitation / “Överspänd”

Inom den svenska kinesiologimetoden Manual Kinesiology använder vi både den Statiska muskeltesten och vår fördjupade Dynamiska muskeltesten (en statisk muskeltest som görs först efter det att muskeln har gjort ett lättare dynamiskt arbete).


Alla stegen i en muskeltest / neuromuskulär test

1. Visa testpositionen.
2. Slappna av och visa testens riktning.
3. Gå tillbaka till testpositionen.
4. Säg “håll kvar” och tryck mycket lätt.
5. Öka trycket successivt under 1 - 2 - 3 sekunder.
6. Känn om testen är inhiberad (svag) eller exciterad (stark).
7. Gör en ny test för att dubbelkolla (och ge klienten en ny chans).
8. För tillbaka armen/benet till ett avslappnat viloläge.


Referens och källa:
denna information kommer från boken "Kinesiologi och Manuell muskeltestning" av Mac Pompeius Wolontis, rektor för Svenska Kinesiologiskolan och redaktör för www.Kinesiologi.se
© Copyright, Mac Pompeius Wolontis, Stockholm 2018.